Jag har faktiskt gjort något mycket dumt som jag skäms otroligt över. I höstas beställde jag ett utdrag ur UCs register på mig själv. Jag noterade att jag hade en kredit på 35 000 kr hos Handelsbanken som jag inte utnyttjade. Jag ringde för att avsluta krediten men blev övertalad att plocka ut ett kreditkort – ett mastercard – knutet till krediten.
35 000 kr i kredit kostar inget så länge den inte utnyttjas. Jag köpte en billig andra bil för 12 000 kr och sen rullade det på. Runt jul var krediten övertrasserad. Jippie! Eller inte riktigt. 🙁 Jag hade brännt 35 000 kr och var allt annat än stolt över mig själv.
Därför har jag bävat för att göra en statussammanställning. Jag har visserligen varit duktig och faktiskt avslutat ett kreditkort – krediten var visserligen bara 5 000 kr – men de flesta av mina kreditkort ska bort. Jag ska inte ha kreditkort jag egentligen inte behöver och betala en massa avgifter i onödan. Det är bara dumt.
Senaste statussammanställningen var i juli 2008. Mina intäkter har minskat. Jag har skaffat en extra bil och flyttat till en större och dyrare lägenhet sedan dess. Det bådar verkligen inte gott, men jag blev glatt överraskad.
I juli 2008 var mina skulder sammanlagt 260 000 kr. Det ser faktiskt lite bättre ut idag med en skuldsättning om 205 000 kr.
Saldot på mina sparkonton är i det närmaste obefintligt, men med nya investeringar och en börsuppgång har såväl aktieportföljen som fondportföljen ökat.
Mina aktier har ett dagsvärde om 40 000 kr och mina fonder har ett dagsvärde på 35 000 kr. Totalt alltså 75 000 kr att jämföra med 2008 års 25 000 kr i aktier och 29 000 kr i fonder. En ökning med 21 000 kr i värdepapper.
På det stora hela bör min ekonomi ha förbättrats med  cirka 70 000 kr på drygt ett och ett halvt år.