En familj är inte alltid en familj. Familjerabatter gäller bara standardfamiljer. Mamma och pappa och två barn är en1 familj. Ser det ut på något annat sätt är familjerabatter bara att glömma.
En stor familj innebär ökade kostnader. För egen del är vi en familj om två vuxna och tre barn och det går med nöd och näppe att klämma in hela familjen i en standardbil. Förmodligen får det bli åtminstone en större bil i stil med Chrysler Voyager framöver.
Aftonbladet skriver idag en artikel om Jenny som lever ensam med fyra barn. Hon är storkonsument på Ica men Icas familjerabatter gäller inte hennes familj.
Dagens svenska samhälle är anpassat för familjekonstellationer bestående av två vuxna och två barn trots att det blir allt mer ovanligt att det ser så ut. Samtidigt skaffar vi för få barn i Sverige.
Och en familj med två barn är inte den sorts familj som marknadsförare riktar in sig till.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, familj, familjerabatt.
Ekonomiskt fri Inlägg
Att rädda en äldre kvinna ur en brinnande lägenhet har förvisso ingen direkt koppling till ekonomi, men mitt tidigare inlägg om civilkurage tangeras ändå av Jonas hjältedåd.
Jonas, 23, räddade nämligen livet på en äldre kvinna. Tillsammans med några vänner promenerade Jonas förbi kvinnans lägenhet på Roslagsgatan i Stockholm. De får se en förvirrad kvinna gå ut på sin balkong, berätta att det brinner och gå in i den rökfyllda lägenheten igen. Från gatan kan ynglingarna höra en tjutande brandvarnare.
Jonas begav sig in i lägenheten. Där försökte han utan framgång släcka den brinnande soffan med en filt, men han fick med sig kvinnan ut ur lägenheten. Vännerna hade varnat grannarna och larmat räddningstjänsten som snart var på plats för att släcka branden.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, hjälte, hjältedåd.
Var femte svensk gjorde en vinst av kapital under 2006, skriver DN. Det är 1,8 miljoner svenskar som har tjänat pengar på pengar. Kapitalvinst kan bland annat vara intäktstränta eller försäljning av värdepapper eller fastigheter.
Det låter glädjande att var femte svensk har intäkter som inte är relaterade till förvärvsarbete. Å andra sidan är intäkten mindre än 20 000 kr för två tredjedelar av gruppen. Det innebär att 1,2 miljoner svenskar haft en relativt obetydlig intäkt från kapital. En femtedel av befolkningen har inte gjort något stort klipp på börsen, åtminstone inte under 2006.
Den grupp som är lite mer intressant är de 20 000 personer som hade kapitalvinster överstigande en miljon kronor. En stor del av dessa är pensionärer, vilket egentligen inte är så konstigt. Pensionärerna köpte en gång för länge sedan en villa och bodde där med sina barn. Barnen har växt upp och flyttat hemifrån. Villan är stor för ett gammalt par och förmodligen ännu större för en änka eller änkling. Det blir försäljning och flytt till en bekväm lägenhet.
Fastighetspriser och inflation har förvandlat villan som kostade på sin höjd ett par hundra tusen i inköp till en miljontillgång. Om villan köptes för 300 000 kr och idag kan säljas för tre miljoner innebär det en vinst på 2,7 miljoner kronor.
Det är inte konstigt att pensionärerna gör stora kapitalvinster. Det förutsätter givetvis att villan är belägen i storstadsregionerna där fastighetspriserna stigit till absurda nivåer.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, rik, kapital, kapitalvinst, miljonär.
Det har länge varit dags för en ny mobiltelefon. Jag har letat i månader efter en värdig ersättare till K750 utan framgång. Samtidigt har den gamla trotjänaren efter diverse missöden blivit allt värre att försöka använda. I onsdags gjorde jag därför slag i saken och beställde en ny mobiltelefon.
Eftersom jag har Tele2 som operatör sedan tidigare vände jag mig dit. Jag vet, Tele2 suger, problemet är att konkurrenterna inte är speciellt mycket bättre – bara dyrare – samtidigt som jag gillar Tele2s marknadsföring som är kaxig och en aning nyskapande.
Efter att ha kikat runt på webben beslutar jag mig för en K850. Den kostar lagom mycket och verkar i allt väsentligt kunna det min gamla mobil kunde. Men för att beställa från Tele2 behöver jag teckna ett nytt avtal och mata in en massa uppgifter via webben. ”Det vore nog enklare per telefon”, tänkte jag.
Jag ringer Tele2s företagskundtjänst och en trevlig, om än lite vilsen, tjej svarar. Efter en stund har vi konstaterat att hon kan erbjuda den mobil jag vill ha och allt verkar bra. Tills vi kommer till priset. På webben är 18 månaders förhöjd månadsavgift, men ska jag beställa per telefon är det istället 24 månader som gäller. Min telefon blir 720 kr dyrare om jag beställer direkt av kundtjänst. Enligt tjejen beror det på att de har olika leverantörer beroende på hur man beställer. Ett minst sagt underligt upplägg, får jag tycka, men jag beställde från Tele2s hemsida istället.
Nästa sak jag reagerar på är att jag kan välja att betala för mobilen med kort eller få den mot postförskott. Eftersom priset är rabatterat i och med den förhöjda månadsavgiften blir pris att betala 16 kr med kort, eller 56 kr inklusive postförskottsavgift. Frakten är i övrigt gratis oavsett.
Jag betalade med företagskortet, men kan inte låta bli att irritera mig. Jag har varit kund hos Tele2 i över tio år och alltid betalat mina fakturor i tid. Fakturabeloppen har varierat från 500 till 3 000 kr per månad och nu kan de inte lägga på dessa 16 kr på nästa faktura utan vill ha betalt i förskott.
Jag må ha en del skulder, men nog bör jag vara tillräckligt kreditvärdig för 16 kr. Jag har ju nyligen fått hem en kreditupplysning där min riskklass förbättrats två snäpp.
Så ett litet tips: Ska du köpa mobil genom Tele2, gör det på hemsidan. Leveransen var åtminstone snabb.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, mobil, tele2.
Trettio procent av USAs fattigaste 1975 förändrade sin ekonomi och tillhörde sexton år senare de 20 procent rikaste amerikanska medbogarna. Hur kan det komma sig?
Jakob tog upp det hela i sin blogg, ”Hur jag blev rik”, och jag har en teori som var lite för lång för att bli en kommentar och fick bli ett eget inlägg istället.
Min teori är att det till stor del rör sig om affärsmän. Människor som tagit stora riskar, som kämpat hårt och råkat ut för bakslag. Människor som var tillfälligt fattiga i mitten av sjuttiotalet men fortsatte att kämpa och rätade upp situationen.
Berömde Donald Trump är ett känt exempel. Han har många gånger berättat om hur affärerna gick dåligt och att han en dag stöttet på en uteliggare på New Yorks gator. Mannen hade inga pengar och ingenstans att bo men var ändå mycket rikare än den svårt skuldsatte Donald Trump. Men Trump tog tag i saken; han förhandlade med sina fordringsägare och lyckades vända nedgången till framgång.
Det finns de som har tur och blir rika, men det gamla talesättet ”Lätt fånget, lätt förgånget” stämmer allt som oftast. Statistik visar att de allra flesta som vinner miljonbelopp på olika former av spel inom något år har mindre pengar än innan vinsten. Framgång har sällan mycket med tur att göra.
Recpetet till framgång är ihärdighet, att strävsamt kämpa framåt. Det krävs lite jävlar anamma; en person som sätter ett mål och vägrar ge upp.
Jag hoppas att jag själv hör till den kategorin. Förmodligen hade jag uppnått mitt mål att bli miljonär innan 25. Jag hade cirka 200 000 kr i reda pengar och ett företag som då borde gått att sälja för åtminstone en miljon. Sen gick det utför och jag skulle tro att en vettig värdering av samtliga tillgångar innebär att jag ligger på ungefär nollstrecket. Men än är jag inte slagen.
Jag får erkänna att det förekommit kortare stunder (ett par kvällar senaste året) då jag funderat på att skita i allt och leva på samhället – det verkar ju fungera för många andra. Nedstämdheten håller dock inte i sig och jag ger inte upp. Jag ska få ordning på min ekonomi. Min dotter ska få bo bättre än så här och jag ska uppnå ekonomisk frihet i min tillvaro.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, rik, fattig, miljonär.
Hösten 2000 hade jag kört tåg i ett år och längtade tillbaks till ett mer intellektuellt utmande jobb. Jag jobbade som webbutvecklare på ett litet företag och surfande ingick i mina arbetsuppgifter.
Då fanns egentligen inget surfande som var privat. Mitt arbete gick ut på att försöka hitta konsultuppdrag och samtidigt hålla mig ajour med omvärlden eftersom uppdragen inte förväntades vara enbart av teknisk natur.
Ett år senare var det tåg igen och där förekom inget surfande på arbetstid alls. Sen följde en tid som entreprenör. Jag byggde upp ett webbhotell och timmarna framför datorn var då – liksom nu – många. Jag surfade en hel del, men det var hela tiden relaterat till arbetet.
Även under min nuvarande anställning, än en gång som utvecklare, förekommer en del surfande på nätet. Visst kanske den timme per vecka jag lägger på att läsa DN, halvtimmen på Wighsnews och kvarten på Aftonbladet inte är speciellt arbetsrealterad. Men mitt övriga ”slösurfande” rör sig om Webmaster Network och blir faktiskt jobbrelaterat.
Det förekommer ofta att jag söker information för att lösa arbetsuppgifter; men det är ju definitivt inte privatsurfande.
Kontentan är nog ändå att jag inte passar in i mallen. Jag tillbringar en stor del av min vakna tid på nätet och surfar många timmar varje dag; men jag passar nog ändå inte in i DN:s artikel som hävdar att en genomsnittlig anställd ägnar en timme om dagen till privatsurfande.
Faktum är att jag vissa helger knappt rör en dator. Det är riktigt skönt att låta bli och abstinensen är faktiskt inte så farlig :).
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, arbetstid, surfande.
Svenska hushåll har så låga marginaler att en negativ förändring på 2 000 kr per månad innebär att de måste flytta.
Det är mer än tre av tio som lever så på gränsen att en förändring på 2 000 kr; kanske minskade intäkter vid arbetslöshet eller höjda kostnader eller en kombination resulterar i flytt. Kan det kanske vara så att många bor på tok för dyrt?
En försämring på 3 000 kr innebär flytt för nästan varannan medan nästan sju av tio måste flytta om försämringen är 5 000 kr per månad.
För mig personligen går en dryg fjärdedel av lönen till hyran. Jag hade gärna sett att den andelen var lägre, men jag har en förhållandevis låg hyra.
Föga förvånande visar undersökningen att sammanboende och gifta har lättare att klara av den här sortens förändringar. Hur ser det ut för dig? Hur mycket kan dina intäkter minska och dina kostander öka utan att du måste flytta? Lämna en kommentar.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, hyra, boende, flytt.
Över förväntan, minst sagt. Jag trodde det skulle ta lång tid om jag alls hamnade på topp 100 i fondmästerskapen, men nu har det hänt.
Jag loggade in och kontrollerade ställningen lite tidigare idag och noterade ett tvåsiffrigt placeringsnummer. Idag har jag nått placering 38.
Anledningen är dels att Rysslandsfonden gått upp cirka sju procent (och den utgör just nu 70 procent av min fondportfölj) och dels att Indien gått ner; exempelvis har simplicity Indien backat ungefär sju procent.
Många portföljer på topp 100 hade tidigare en övervikt i Indien och har därför backat kraftigt samtidigt som min egen portfölj ökat i värde. Den totala värdeökningen sedan tävlingens början har varit cirka 20 procent.
Mina riktiga fonder har också gått upp, men det dröjer innan det finns några 120 000 kr där.
Genom en omfördelning i fler fonder minskar jag nu risken i tävlingsportföljen en aning.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, fonder, fondmästerskapen, Ryssland, Indien.
Efter att positionerna sakta dalat överraskade Rysslandsfonden med att stiga ordentligt. Den har nu ökat i värde med 3,59 procent sedan senaste omfördelningen medan både Kina och Indien backat ordentligt.
Dagens placering i Fondmästerskapen är 117 och det är inte långt kvar till topp 100. Jag har ökat 655 placeringar sedan igår. Det blir lite is i magen och en funderare under helgen. Därefter kommer eventuellt en omfördelning för att minska risken något och klättra in på topp 100-listan.
Portföljen Christer1 som i dag ligger etta i fondmästerskapen har backat 1,33 procent sedan igår men har totalt ökat 32,85 procent sedan tävlingen började. För position 100 är värdeökningen 18.44 procent medan min egen portfölj bara ökat 18,1 procent. Att ta sig in på topp 100 borde alltså inte vara omöjligt.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, fonder, fondmästerskapen, Ryssland.
Kanske vore det lika bra att avskaffa mynten helt, i alla fall 50-öringar och enkronor. De verkar konstigt nog inte var speciellt välkomna längre.
Personligen använder jag mina betalkort in absurdum eller åtminstone nästan. Jag vill inte ha 50-öringar, enkronor går däremot fortfarande an.
Däremot tyckte jag det var anmärkningsvärt när jag fick höra om den lilla butiken i Brunnsängs centrum, Södertälje som vägrat sälja för totalt 20 kr till två små barn eftersom de ville betala med tio stycken enkronor var. Nog för att jag själv upplevt problem när jag betalat närmare 100 kr i enkronor, men att räkna 20 st mynt kan väl knappast vara betungande. Aldrig tidigare har jag hört talas om en butik som inte är i behov av växel – det brukar snarare vara en kostnad att få fram mynt till växelkassan.
Men inte heller bankerna är intresserade av mynt. Jag har tidigare hört talas om idiotin med att förpacka mynt i rör innan bankerna tagit emot dem. DN har nämligen låtit två små barn försöka växla in sina sparpengar på de stora bankerna.
Handelsbanken ville ha pengarna i rör och dessutom ville de ta ut en avgift. SEB tog inte emot kontanter alls utan hänvisade till ett annat kontor som skulle lägga pengarna i en påse varefter pengarna sattes in på barnens konto. Den processen var visserligen avgiftsfri men skulle ta en vecka. Även Nordea ville ha pengarna i rör, dock utan avgift. Inte heller Swedbank hade någon mynträkningsmaskin, men där erbjöd sig ”killen vid disken” att manuellt räkna barnens pengar direkt.
Handelsbanken tyckte dessutom att barnen skulle spara i fonder istället för i spargris. Visserligen bör det ge bättre avkastning, men det finns något väldigt pedagogiskt med en spargris och fysiska pengar istället för siffror för små barn. Det ena behöver dock inte utesluta det andra. Min snart fyraåriga dotter har såväl en spargris, en liten portmonä och fondsparande. Fondsparandet är dock inget hon är involverad i eller ens vet om.
Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, banker, fondsparande, mynt, pengar.